Knäartros kan klassificeras på flera sätt, men oftast används röntgen för att bedöma hur mycket leden har slitits. Vanligtvis delas knäartros in i fyra stadier – från tidig (lindrig) till avancerad artros.

Knäartros är en ledsjukdom där brosket successivt bryts ner. Brosket har en viktig funktion som stötdämpare och hjälper till att fördela belastningen i knäleden. När det slits ner uppstår smärta och nedsatt funktion.

Hur utvecklas knäartros?

Nedbrytningen av brosk sker långsamt och kan pågå i många år – ofta över ett decennium.

Tidigt stadium (stadium 1)

I början av knäartros kan du uppleva:

• tillfällig och diffus smärta i knät
• smärta vid belastning, t.ex. i trappor eller vid knäböj
• lätt svullnad efter fysisk aktivitet
• knäppande ljud i leden
• stelhet på morgonen eller efter vila
• minskad rörlighet och gånghastighet

Ofta är endast en del av knät påverkat i detta skede.

Måttlig artros (stadium 2–3)

När artrosen utvecklas:

• blir smärtan mer frekvent
• kan den bli starkare vid vissa rörelser
• kan inflammation uppstå i skov

Det är viktigt att veta att smärtans intensitet inte alltid speglar hur långt gången artrosen är – vissa med tidig artros kan ha mer ont än personer i senare stadier.

Avancerad artros (stadium 4)

I det mest avancerade stadiet:

• finns ofta en konstant grundsmärta
• uppstår perioder av kraftigare smärta
• minskar rörlighet och funktion

Detta kan leda till:

• muskelförtvining
• kraftigt nedsatt rörlighet
• svårigheter att gå (funktionsnedsättning)

Hur fastställs stadiet?

Röntgen används för att bedöma knäartros och tittar bland annat på:

• ledspaltens bredd (broskets tjocklek)
• förekomst av benpålagringar (osteofyter)
• förändringar i benstrukturen
• eventuell deformering av leden

Den vanligaste klassificeringen är Kellgren-Lawrence-skalan:

• Stadium 0: Normal röntgen
• Stadium 1: Misstänkta förändringar
• Stadium 2: Tydliga osteofyter, lätt minskad ledspalt
• Stadium 3: Måttlig broskförlust och förändringar i benet
• Stadium 4: Uttalad broskförlust och tydlig deformation

Faktorer som påverkar utvecklingen

Flera faktorer kan påskynda utvecklingen av knäartros:

• övervikt (ökar belastningen på leden)
• felställningar i benen (hjulbent eller kobent)
• repetitiv belastning eller tunga arbeten
• genetiska faktorer
• psykologiska faktorer (t.ex. negativ inställning till smärta)

Behandling i tidigt skede

Knäartros går inte att bota, men symtomen kan lindras. Fråga allt vården om råd.

Vid tidig eller måttlig artros rekommenderas:

• anpassad fysisk aktivitet (t.ex. cykling)
• fysioterapi
• viktkontroll
• knäskydd
• i vissa fall injektioner (t.ex. hyaluronsyra)

Viktigt: fortsätt röra på dig – fysisk aktivitet är en nyckel till bättre funktion.

Vad gör man vid avancerad artros (stadium 4)?

När brosket är helt nedbrutet och ben möter ben kan operation bli aktuellt.

Kirurgiska alternativ:

• delprotes (en del av knät)
• hel knäprotes

Beslut om operation baseras främst på:

• smärtnivå
• funktionsnedsättning

Inte alla i stadium 4 behöver opereras – om symtomen är milda kan konservativ behandling räcka.

Kan man träna vid artros?

Ja – men välj rätt aktivitet.

Rekommenderas:

• cykling
• simning
• låg belastning

Undvik:

• aktiviteter med kraftiga stötar om de orsakar smärta

Lindra smärta med knäskydd

För att minska smärta och förbättra stabiliteten kan ett knäskydd vara ett bra komplement.

Exempelvis kan EPITACT PHYSIOstrap® Medical:

• ge stöd åt knäskålen
• minska belastning på leden
• användas dagligen

För sport finns även mer tekniska modeller som stabiliserar knät vid aktivitet.

Köp ditt knäskydd på apotek eller här i webbshoppen.

Sammanfattning

Knäartros är en kronisk sjukdom som utvecklas över tid i olika stadier. Ju tidigare den upptäcks, desto bättre möjligheter finns att bromsa utvecklingen och lindra symtomen.

Medicinsk information:
Dessa lösningar från Epitact är medicintekniska produkter i klass I och är CE-märkta. Läs alltid bruksanvisningen noggrant före användning. Tillverkare: Millet Innovation.